OTROLIG sommarvandring på Österlen!

Utsikten från en av många otroliga tältplatser på Skåneleden.
 
Vi hade många idéer innan vi bestämde oss för hur vi skulle äventyra denna sommaren. Tanken var först att vi skulle cykla på Österlen och njuta av Skånes härlighet på två hjul istället för två fötter. Jag själv har gjort några cykelresor, bland annat när jag fick för mig att cykla till Göteborg från Uppsala samt en tur runt Gotland. Alla turer gjorda i sann dumskalleanda - såklart.

Men då jag hade hört mycket gott om skåneleden bestämde oss till slut för att vandra.
En sak var säker- denna gång också skulle det bli semester. Både jag och Cissi hade arbetat stora delar av sommaren och var ganska utslitna. Då tänkte vi att en kortare tur på Skåneleden skulle göra gott för själen och ladda batterierna.

Sagt och gjort, vi tog tåget till Kivik där vi påbörjade vandringen. Efter att ha anlänt till det välkända lilla turistsamhället blev första stoppet på vår vandring Kiviks musteri. Musteriet är väl värt ett besök och kan betecknas som himmelriket för äppleälskaren - då i princip allt som går att göras av äpple finns där.
 
En kall äppelmust direkt från Musteriet!

Efter ett kortare besök så fortsatte vi vår vandring på Skåneleden söderut i rikting Stenshuvud nationalpark. Här går man några kilometer på landsväg längs äppelodlingar på Skånes flacka karaktäristiska slätter. Väl inne nationalparken öppnar sig en helt annan värld!

Stenshuvud bjuder på vandring genom ädellövskog, på sandhedar och stränder där du får uppleva en fantastiskt flora och fauna. Bokskogen är tillräckligt exotisk nog för mig som Uppsalabo och frekvent norrlandsfarare, men till råga på detta har du även en vandringslinga med en samling andra exotiska träd från hela världen.
 
Stenshuvud nationalpark.

Jag förvånades över hur pass varierat och kuperat landskapet faktiskt är i Skåne. Den "skånska slätten" är absolut ett passande namn för just själva slätten. Men Skåne är så mycket mer än bara slätt, det är en kombination av slätt, hedmark bergsformationer, böljande åsar och långa sandbankar som skapar ett spännande och varierande landskap.
 
Stenformationer och en vacker havsutsikt!

Vi följde skåneleden genom hela nationalparken och passerade fyren, själva (sten)huvudet och de vita och vackra Österlens-ka stränderna. Skåneleden är så pass smidig att den löper parallellt med stranden, vilket innebär att det går att välja om man vill vandra på själva leden eller längs stranden.
 
Naturum i Stenshuvud nationalpark! 

Och jag säger det: att få vandra på sandstrand en lagom varm dag och känna sanden försvinna mellan tårna när vågorna lättsamt sveper över fötterna är ett lyckopiller få förunnat!
 
En levnadsglad Cissi som blickar ut över vyerna!
Jag vandrar för närvarande alltid med stavar för att det är avlastande och bra för mitt problematiska knä. Rekommenderas! /gubbvig
 
Men för att nyansera bilden ska jag också tillägga att vandring på sandstrand är, fysiskt, ganska jobbigt och kräver lite annan utrustning än i fjällmiljö. Då jag vanligen bär Lundhags Vandra II high (för övrigt en riktigt bra känga) fick jag inför denna vandring införskaffa mig ett par trekkingskor. Ett par Salomon Ortholite GTX. Detta för att bespara mina fötter från den värsta sortens värmeslag.

Det finns många trekkingskor ute på marknaden, men dessa rackare har visat sig leva upp till mina förväntningar. Där skons vikt och grepp kombinerats med en oväntat hög stabilitet. Yttertyget är av goretex vilket jag generellt inte är ett särskilt stort fan av (gillar naturmaterial), men det gör att kängan har en viss resistans mot vatten och även "andas" (även om det är marginellt och fötterna kommer således bli varma trots detta).

Men jag får precis det jag betalar för: en kompromissdoja som inte passar i alla vandringsväder men ändå gör sitt jobb. Detta blev uppenbarligen en recension av min trekkingsko istället för att handla om huvudämnet - vår vandring på skåneleden. Jag har en tendens att sväva iväg. Vill dock tillägga att, om intresset finns, har jag en del materialnörderi jag skulle kunna göra framtida inlägg om. Exempelvis en "Kängguide för dumskallar" eller dylikt. Om intresset finns får ni gärna göra er hörda genom att kommentera nedan eller på min instagramsida. Allt sådant uppskattas!

I vilket fall, vi tog oss igenom Stenshuvud nationalpark och fann en mycket trevlig tältplats I skogen ca en kilometer från parken intill havet. Det kan vara bra att veta att man endast får tälta i den norra änden av nationalparken på en markerad tältplats, som i all ärlighet inte är särskilt spännande.

Vår fortsatta vandringtur på skåneleden bestod ut av många vilo- och badpauser i Östersjön, samt en hel del sandänglar, äppleodlings- och bokskogs sigthseeing och ytterligare tre härliga tältnätter i den skånska sensommaren. Ja, ska jag vara ärlig vandrade vi inte särskilt långt. Vi hade ett begränsat tidsschema och var båda ganska slut efter den intensiva sommaren. Och vet ni vad? Det är helt okej. Det handlar inte om hur långt man vandrar, det handlar om hur mycket man njuter. Ja, jag kom på den själv! 😄
 
Jag lyckades fånga en vacker svan på bild! 

Det blev en övernattning på Tobisvikens camping andra dagen och vi satte upp tältet på badvänligt avstånd. Tredje dagen gick vi en stund på stranden, passerade några pittoreska små skånska samhällen och ankom till hjärtat av österlen, Simrishamn, där vi avnjöt en välförtjänt pizza. Samma kväll gick vi söderut och passerade Simrishamn där vi hittade en tältplats med en otrolig havsutsikt. Dessa råder det dock ingen brist på i Österlen vill jag lova.
 
Simrishamns Kyrka som till stor del byggd av natursten! 
Utsikten från tredje nattens tältplats.

Den fjärde och sista dagen bestämde vi att inte fortsätta på skåneleden och istället gå tillbaka till Simrishamn för att hoppa på bussen mot Ystad och gå av vid Löderup. Vi var, som tidigare konstaterat, rätt utslitna och det var - härligt - men stundtals lite väl varmt att vandra på sandstrand i stekande sol. Dessutom hade bussen längs kustvägen slutat gå för säsongen och vi visste inte hur långt vi orkade ta oss. Hade vi haft mer tid så hade vi nog vilat upp oss någon dag och betat av restrerande etapper av skåneleden i ett lugnt tempo. Men detta innebär bara att vi har ytterligare en anledning att komma tillbaka!

Vi gick av bussen vid Löderup och därefter vandrade vi till Löderup strandbad (ej en del av skåneleden). Denna sträcka var inte särskilt intressant och bestod endast av asfalterad landsväg och mycket uppförsbacke. Vi fick kämpa oss upp de 6 kilometrarna för att sedan komma ner till stranden igen. Här blev vår sista tältnatt.
 
Resan till Österlen slutade med ett besök till fornlämningen Ales stenar, som ändå måste betecknas som en turistattraktion, men likväl är en historiskt intressant plats. Stenarna är transporterade och placerade i någon form av svårförklarlig formation uppe på en är häftig platå-liknande ås. Ale hade uppenbarligen en hel del fritid! 
 
 
Lite vyer från Ales stenar, strax ovanför Kåseberga.
 
Sammanfattningsvis, hur var Österlen och Dkåneleden? Först och främst kändes det som en riktig njutningsfull semester. Visst, det var varmt och svettigt stundtals och vandringsryggan skavde i vanlig ordning. Men de korta dagsetapperna kombinerat med avsvalkande havsbad och vidsträckta sandstränder ingav en tydlig semesterkänsla. Vandringsetapperna gjorde dessutom att man uppskattade Österlens avslappnande atmosfär väldigt mycket - och bidrog till att man kunde njuta av att ta det lugnt. En sådan vandring är perfekt för någon som inte kan inte åka på traditionell solsemester och blir alldeles för rastlös att ligga i en solstol och äta all inklusive (läs: Ludvig). En utomordentlig kompromiss av nytta och nöje helt enkelt. Något jag egentligen inte upplevt tidigare på mina tidigare vandringar - men något jag längtar efter för att få uppleva igen.
 
Vill du också uppleva dessa otroliga stränder? Gå skåneleden i Österlen. 
 
Det var nog allt för denna gång. Tack för mig!

Varma hälsningar från Ludvig 💛
#1 - - Anonym:

Låter härligt, blir sugen på att testa med barnen i sommar! Att inte gå så långt men däremot stanna och bada ofta låter som nåt man kan lura med en 10-åring och en 13-åring på! 🤗

Svar: Ja men det tycker jag. Det är ju absolut en vandring som barn kan gilla också. Frestande tanke att få bada vid varje paus! Lycka till med vandringen i sommar 😀
Ludvig Noreen